Mammas pojke
Theodor 3mån-7mån
Okej nu behöver jag er hjälp. Theodor har under en väldigt lång tid varit otroligt "mammig" om kvällarna/nätterna. Nästan ohållbart. Jag vill inte att min bebis ska vara ledsen och det han behöver mest i denna tidiga ålder är trygghet och närhet. Så när han är ledsen tar jag upp honom i min famn och där får han vara så länge han önskar. Daniel gör självklart likadant och på dagarna fungerar dom allra flesta men när klockan är efter sex duger ingen annan än jag.
Till och med när han vaknar upp och vill ha nappen är det bara mamma som duger.
Ett exempel, i förrgår nattade jag Theodor som vanligt någonstans mellan 17.30-18.30. Han somnade efter kvällsmålet och jag passade på att lägga mig i ett varmt bad. Efter bara en liten stund kommer Daniel in med en förtvivlad bebis och jag var tvungen att gå upp. Medan jag låg i badet vaknade Theodor till och ville ha nappen och han måste ha känt att det inte var jag som var där för det här händer varje gång Daniel ska stoppa in nappen.
Ett annat exempel är igår. Jag var borta en stund på kvällen för att fixa mina naglar och under den tiden jag var borta hade Theodor somnat, vaknat upp hysterisk, somnat igen för att ytterligare en gång vakna upp och inte somna om. Så fort jag kom hem och tog över somnade han om på två minuter. Prinsen verkar inte komma till ro när jag inte är hemma. Det är inte vid många tillfällen jag lämnar hemmet utan Theodor men ibland måste jag göra det. Tyvärr går det inte en sekund utan att jag har en klump i magen för jag vet hur ledsen han blir. Det är inte bara jobbigt för mig, Daniel känner sig otillräcklig och känner frustration över att inte kunna trösta Theodor.
Hur fungerar det för er? Blir det lättare för bebis att vara med andra med tiden? Eller är det här en period nu under amningen?
Mammas älskade pojke.
Vår pojke är 6 månader imorn, och vi har det likt. Bara jag som kan söva, då han somnar vid bröstet, och om han vaknar igen måste jag dit med bröstet. Han tar ej napp, utan enda som funkar är att ge bröstet igen :/ jag behöver aldrig fara iväg så, men det är frustrerande att inte ens kunna duscha utan att man kanske måste avbryta mitt i om han vaknar :/ pappan har försökt med allt möjligt, men då har han jämt bara blivit hysterisk så nu känns det inte värt att testa då det gör så ont i mammahjärtat! Antar att det gör över med ålder:)
URL:
Hej! Har en dotter på 5 mån, och känner väl igen det du beskriver. Efter eftermiddagstupluren så är det bara jag som gäller, hon är konstant gnällig och småledsen om hon inte får vara hos mig. För mig är det inga problem, men sambon tycker att det känns jobbigt då han också vill kunna trösta henne om kvällarna.
Tror dock bara att det är ny fas och det komma släppa efter ett tag.
Nästa fas är kanske bara pappa som gäller så det gäller att njuta av denna tid så gott det går! :)
URL: