Vi installerar oss
Alva-Li 0mån-3mån, Theodor 1,5år-2år, Vardagsliv

Vilket lyckorus jag känner! Med Theodor tog smärtan från hematomet över de fem första veckorna och bebisbubblan nådde aldrig sin höjd. Vi bodde i stort sett på sjukhus och jag blev extremt känslig av hormonpåslaget. Jag var lyckligast i världen men denna gång är det något helt annat. När lillasyster las på mitt bröst ville jag bara ta med mig henne hem och börja livet som tvåbarnsmamma. Ännu har jag inte gråtit hysteriskt men då och då börjar tårarna rinna, främst när jag tänker på hur lyckligt lottad jag är och hur glad jag är över att mina barn har varandra. Det är något speciellt med syskonkärlek. Jag kan definitivt säga att vi befinner oss i en bebisbubbla!
 
Vi har haft väldigt mycket besök dessa dagar. Innan lillasyster kom pratade vi om hur vi skulle göra för att på bästa sätt installera oss och i lugn och ro låta Theodor lära känna sin syster. Det mest naturliga i vår vardag är att vi har besök mest hela tiden och det är då Theodor är som gladast. Därför valde vi att, i den mån vi orkar, ta emot våra nyfikna nära. Theodor tar sig an sin lillasyster och efter varje vila och sömn springer han fram och ropar bebbo. Vi visar då vart hon ligger och han vill fram och titta. När hon ligger i famnen klappar han fint och delar ut pussar. Dock har han velat ha mer uppmärksamhet och bekräftelse.
Jag och Daniel har fått dela upp oss och lekt med honom i omgångar, läst böcker, varit på lekland och röjt på kalas. Jag är fortfarande nervös över att låta lillasyster träffa andra barn då jag vet hur mycket sjukdomar som går. När Daniel är iväg med Theodor myser jag och grodan hemma och när alla är tillsammans leker eller pysslar jag med storebror. 
 
 
 
 


 Sara ~ Candis

Grattiiiiis :D



URL: http://candis.se





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?