Nu när Theodor fått upp ögonen för andra barn och intresserar sig för annat än att bara äta, sova och bajsa var det hög tid för oss att besöka öppna förskolan. Vi gick dit tillsammans med Linn och Michaela plus deras småttingar lagom till sångstunden. Theodor sprattlade med armarna av glädje och satt på golvet så snällt medan dom lite större barnen sprang runt. Dock orkar hans lilla kropp inte med det höga tempot lika länge och somnade på studs efter maten.

Idag gjorde han ännu ett framsteg i utvecklingsfasen och satt av sig själv, länge och utan stöd. Undra hur lång tid det dröjer innan vi måste plocka undan och barnsäkra i hemmet. Allt går i raketfart.