Här hemma är det sjukstuga. Lilleman har gått och blivit hes (jag känner inte igen hans röst), kinkig och näsan rinner värre än ett vattenfall. I morse var det knappt märkbart men lagom till att Emelie kom och hälsade på vid lunch blossade allt upp. Stackars hjärtat mitt. Han drar sig i munnen (misstänker fortfarande tänder) och sover om vartannat.