Jag är helt S L U T. Alltså bokstavligt talat mörbultad. Nog för att jag får skylla mig själv och visst var jag medveten om vilken utmaning jag och Isabell antog när vi bestämde oss för att vara lektanter åt sex barn. Men att det var såhär utmattande hade jag ingen som helst aning om. Bortsett från tröttheten som kom som ett brev på posten efter att ha lämnat av alla ungar (Theodor är självklart kvar) har vi haft en underbar dag. Vi har lekt i skogen, ätit lunch, lekt ännu mer både inomhus och utomhus, bakat muffins samt myst i soffan.