Inget är så välkänt som att barn, nej förlåt, ALLA får ont av tänder (på ett eller annat vis). När min visdomstand var på väg upp ville jag slita av mig käken och var beredd att offra min talförmåga bara för att slippa smärtan. Jag F Ö R S T Å R inte hur Theodor klarar av alla små tänder som spricker upp ur tandköttet. Visst blir han kinkig = vill ständigt vara i famnen och mindre sömn till mamma&pappa men bortsett från det hanterar han det bra. Numera har vi sex små nötter att borsta morgon och kväll. Hur viktigt är det egentligen att borsta dom nykläckta små tänderna två gånger om dagen? Hur gör ni?