Inget gnällforum
Vardagsliv

De senaste dagarna har jag haft svårt att finna motivation till bloggen. Jag älskar att skriva och det är i text jag får ut mina känslor som bäst. När jag har en dålig dag eller inte vill hämta datorn som ligger i vardagsrummet där Daniel sitter efter ett tjafs väljer jag att inte skriva någonting alls.
När inspirationen flödar längtar jag efter att få sätta mig ned en stund framför datorn och dela med mig av min dag till er men nu har jag tappat allt det där. Jag vet att det beror på en svacka som inte varar för evigt och det väcker en gnutta hopp inombords.
Lika mycket som jag vill skriva ut hur jag känner precis här och nu väljer jag att avstå. Jag vill inte att bloggen ska bli ett gnällforum men ibland är det nödvändigt att visa att det finns två sidor av myntet. Man kan inte alltid vara sams och som med det mesta finns det delade meningar. Ni har efterfrågat ett inlägg om hur jag och Daniel är som par och jag kan säga såhär, hade jag börjat på det inlägget idag vore vi det mest omaka paret. Trots det har vi tillsammans skapat det finaste vi har. 
 





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?