Dagarna med barn går ofantligt fort och likaså dessa två veckor som Daniel har varit hemma tillsammans med oss. Idag är han åter på arbetet och jag ska lämna Theodor på förskolan med lillasyster på armen. 

Jag hade helst sluppit ta med henne till en smittozon likt förskolan men vardagen ser annorlunda ut. Någon måste lämna och det faller sig naturligt att det blir jag. 

I natt har jag sovit fruktansvärt dåligt och det skyller jag på barnen. Lillan har velat amma och ligga nära men eftersom att Theodor kommer in till oss någon gång under natten vill jag inte ha henne liggandes i vår säng. Han slänger sig och sparkar i sömnen. Jag gav upp efter att jag ett flertal gånger försökt lägga ned henne i sin säng och resultatet blev en missnöjd bebis. Där låg jag på helspänn med hela familjen i sängen. Jag funderade på att lägga mig på soffan med lillasyster men då skulle vi bli väckta av Daniel som går upp tidigt. 

Morgonen har hittills gått bra och om en liten stund bär det av mot förskolan. Önska mig lycka till!