Jag sitter och sippar på en god vaniljkaffe medan Alva-Li sover sin längsta nap på dagen och Theodor är på förskolan. Förmiddagen har vi spenderat tillsammans med syster och Maximilian i parken och avnjutit en god laxlunch. Det var längesedan jag fick ro att sitta ned och äta en varm måltid utan att behöva uppfylla någon annans behov samtidigt. För några år sedan var jag en riktig frukostmännsika men nu har jag fått avsmak. Jag har ingen matlust när Theodor äter, det är inte så konstigt med tanke på hur tidigt han vill äta, och när jag kommer hem efter lämning på förskolan har klockan hunnit slå 9.20 och då närmar det sig lunch. Vid lunch är jag oftast så hungrig att jag äter alldeles för mycket och är inte alls hungrig vid middag. Ja ni förstår, småbarnslivet har satt sina spår gällande mina matvanor.