Theodor mår redan märkbart bättre och idag har han varit pigg. Vi har hållt oss hemma bortsett från en promenad till affären och efter vilan tog vi ett bad, röjde fram varenda leksak i Theodors rum men roligast av allt var att hjälpa mamma att städa. T hade ett enda mål i sikte, kan ni gissa vilket? 

Måns får utstå mycket av Theodor men att bli jagad med sopborsten tar hem priset. Lyckligtvis var detta en lek båda gillade och Theodor kom aldrig ikapp Måns.

 

 

 

 

Det finns otroligt många olika alternativ när det kommer till vilken nappflaska man skall välja till sitt barn. Vissa sätter flaskans design i fokus, andra lägger vikten vid tekniska finesser. Jag har i samarbete med Twistshake fått möjligheten att prova deras nappflaska.

 

Då Theodor varken dricker välling eller ersättning längre valde jag en storlek på flaskan som kommer att passa lillasyster bättre. Deras flaskor finns i tre olika storlekar (180 ml, 260 ml och 330 ml) och i mängder av fina och energiska färger som tilltalar både stora och små.

Flaskorna innehåller ett innovativt mixernät som effektivt minskar eventuell klumpbildning i barnets välling/ersättning. Den smarta pulverbehållaren som medkommer gör det enkelt att förbereda mat för hela dagen och dessutom är de perfekta att använda som snacksbehållare. Nappen är en naturligt utformad anti-kolik dinapp med fyra olika flödeshastigheter och är väldigt lik kvinnans bröstvårta. Och framförallt, den är otroligt lätt att rengöra. Mindre slit, mer tid tillsammans! 

 

 

 

Regnet ligger i luften, marken är blöt och himlen grå. Inte det mest uppiggande väder direkt. Något som däremot muntrade upp denna mamma är vinsten jag lyckades kamma hem på självaste födelsedagen. Nobodesign tävlade ut ett par Primeboots Engineer High på deras instagramkonto (nobodesign) och JAG VANN! Materiell lycka på hög nivå. 

 

Theodor somnade precis och jag och Daniel ska värma en varsin matlåda framför en film. Vi har inga planer för dagen men jag känner mig rastlös och vill hitta på någonting. Vi tänkte åka till Mall of Scandinavia men efter en facebookuppdatering avstår vi. 

 

I morse hann vi inte mer än att slå upp ögonen, äta frukost, öppna det fjärde paketet i Theodors adventskalender, sätta på en tvättmaskin som vi olyckligtvis var tvugna att vänta på för att ta med en ren snuffe (något vi har lärt oss är att inte lämna hemmet utan Theodors snuttefilt) och sedan for vi raka vägen till Andys lekland i Bromma med Evangelina och Theodor.

Två höggravida mammor och två vilda barn måste ha sett roligt ut i den stora djungeln av hinderbanor och rutschkanor. Jag är tacksam över att Theodor hade lika roligt i djursjukhuset och i bilverkstaden som på studsmattorna. Det gav mig ett försprång att återhämta andan. Vi åt lunch och ritade innan vi, utmattade (!!), lämnade leklandet. Theodor sover fortfarande och jag sitter bänkad i soffan.

 

Ikväll ska vi hem till Evangelina och Tobias på middag och glo Idolfinalen med en stor godisskål i knät. Precis vad vi behöver. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att vi i familjen har fått uppleva fem generationer är för mig magiskt. Min gammelmorfar (Theodors gammelgammelmorfar) fyller 97 år i januari och den senaste månaden har han känt sig nere och dålig. Det gör ont i hela hjärtat att se den mest godhjärtade man så orklös och less på att kämpa i vardagen.

Jag och Jenny har varit och hälsat på morfar Erik, som vi alla kallar honom, både igår och idag. Han blir otroligt glad när vi kommer men redan efter en timme ser man tydligt hur trött han blir. Vi ska försöka hälsa på honom minst en gång i veckan bara fär att umgås och finnas vid hans sida som han har funnits vid vår genom åren. 

I söndags fyllde jag ett år äldre och måste numera vänja mig vid siffran 24. Lördagen spenderades på restaurang Alexandra som var abonerat för att fira Daniels lillasyster Therese som i måndags blev 20 år. Theodor tillbringade både dagen och natten hemma hos mormor. Det var en otroligt lyckad fest med god mat, mycket dans och ett stort härligt gäng människor. Denna mamma klädde sig i klänning och högklackat kvällen till ära och jag tog inte bilen hem fören strax efter ett. Vad som hände efter det har ni kunnat läsa i artikeln som jag länkade till i tidigare inlägg. 

Söndagen och självaste födelsedagen började inte alls bra. Therese låg på sjukhus och Daniel satt häktad. En väldigt tuff, omtumlande och känslosam natt för alla inblandade. Att familjen går först är det inget tvivel om i detta fall.

 

Efter mycket om och men kom mamma, Peter, Marie, Cribba, Jenny och Jonathan över på tacomiddag och fika. Jag fick otroligt fina presenter som ni kommer att få se i ett eget inlägg. 

 

Lördagens outfit och gravidmage i vecka 35 (34+3).

 

För att fira min tjugofjärde födelsedag bjöd jag över min syster, Evangelina, Isabell, Lisette och Josephine på ett pyjamasparty i fredags. Vi åt en massa gott med Idol i bakgrunden. Som höggravid föredrar jag mysiga hemmakvällar med fina vänner istället för en vin-/festkväll, vilket är ganska självklart, trots att det då och då är otroligt roligt med en "klackarna i taket kväll". Tanken var att vi skulle unna oss ansiktsmasker som jag köpt men tiden försvann som den oftast gör med ett gäng tjejer. Jag hade en fantastisk kväll som inte slutade fören strax innan midnatt.

Godmorgon vänner och andra (!!) december, 

Först och främst, tusen tack för de fina kommentarer ni lämnar som avtryck efter er och ett stort tack för ert tålamod. Jag har inte varit en bra bloggerska under de senaste dagarna och det har sin förklaring. Så småningom får ni veta men så länge kan ni läsa denna artikel. 

 

I morse vaknade vi upp utvilade vid 08 och innan vi åt en mysfrukost fick Theodor öppna det andra paketet i sin adventskalender som hans mormor gjort åt honom. I det första paketet låg en liten apa och den ska numera vara med precis överallt! Theodor är galen i djur och speciellt i apor. I dagens paket fanns tushpennor för att göra det roligare att rita (kritor kräver ett hårdare tryck mot pappret för att synas). Pennorna skulle provas direkt på inslagningspappret som även det är genomtänkt. Som den bilfantast han är har mormor slagit in alla presenter i ett juligt bilpapper. 

 

 

Theodor har sovit bra inatt och hostan har lagt sig, inte helt men efter att vi slutade med välling och började med penicillin går vi åt rätt riktning. Visste ni att mjölkprodukter såsom välling/ersättning osv är slemframkallande, speciellt vid hosta. Vi fick reda på det hos läkaren i måndags och sedan dess har han klarat sig utan välling. Snart frisk och vällingfri känns inte så pjåkigt. 

Idag har vi myst hemma, lekt med bilar och varit ute i parken. Theodor har sovit i två timmar och kommer vakna alldeles lagom till pappa Daniels hemkomst. På söndag fyller jag år och det tänkte jag fira lite smått ikväll med ett mysigt pyjamasparty med några få. Som höggravid orkar jag inte hålla i större tillställningar och dessutom ska vi fira Daniels syster som fyller 20 år på måndag i morgon. Då är det klackar och klänning som gäller. 

 

 

 

 

Goddag vänner, 

Idag är det en trött men energifylld mamma som skriver. Hur det nu går ihop haha. Natten har varit jobbig för hela familjen men inte minst för Theodor som vaknat var och varannan timme av hosta. Läggningen igår tog närmare två timmar och vi var nära att ge upp. Han låg fint i sin säng men hade svårt att somna. Hur länge försöker ni få ert barn att somna innan ni låter barnet vara uppe en stund till?

Att få i Theodor penicillin var lättare än jag trott, dock ska jag höra med apoteket om det är nödvändigt med hostmedicin att ge på kvällarna. Jag har hört att man ska undvika hostmedicin till barn under två år trots att det finns receptfritt från ett år.

 

När Theodor kom till världen och tog oss med storm var jag fast besluten om att memorera hans framsteg och utveckling för att senare kunna blicka tillbaka och minnas. Tiden med barn går så fasligt fort. Något jag var snabb med att föreviga var Theodors små hand-/fotavtryck på papper. Finns det något så sött som dessa små bebis händer och fötter. 

 

Nu har företaget memorini gjort det möjligt att få sitt barns avtryck i kristallglas eller ett förminskat avtryck att hänga runt halsen, nära hjärtat. Det är det enda företaget i scandinavien som skapar smycken av barns förminskade avtryck. Hela processen för att skapa smyckena görs omsorgsfullt för hand i en kombinerad glasstudio/guldsmeds Ateljé i Stockholm. Fler bilder går att se på deras instagramkonto @memorini_official.

 

 

 

Theodors förskolefotografering gick inget vidare så när vi fick nys om att en fotograf skulle fotografera på öppna förskolan bokade vi upp oss på en tid tillsammans med kusin Maximilian. Tagning två gick fantastiskt bra och jag är super spänd på resultatet. Theodor skrattade och log mest hela tiden och bilderna på de båda kusinerna tillsammans kan inte annat än ha blivit bra. Om ca två veckor får vi veta. 

 

Förmiddagen spenderades på öppna förskolan och eftermiddagen hos mig tillsammans med Jenny, Jennifer och våra små. Tänk att jag har haft turen att få erfara och uppleva mina dagar som mammaledig med ett så härligt och stort gäng mammor och inte minst med min fina syster.

 

Kylan har verkligen kommit som ett brev på posten men så länge solen är framme kan det vara -20 grader. Grått, regn och slask går fet bort. Däremot är det besvärligt med mycket kläder på vid utomhuslek när Theodor sedan somnar i vagnen och fortfarande sover när vi går in. Hur gör ni då? Klär ni av ert barn alla ytterplagg eller öppnar ni bara upp? Theodor blir så varm när han sover men om jag klär av honom finns en risk att han vaknar.

Idag har vi varit på språng hela dagen och uträttat ärenden, lunchat med mina systrar och mamma plus respektive och barn samt storstädat. Ikväll väntas middag hemma hos Mika&Lisette.

 

I torsdags lämnade jag in min förlovningsring för andra gången och vi kom gemensamt fram till att välja ut en ny ring. Det är viktigt för mig att även Daniel gillar den nya ringen eftersom att det var han som valde den första. Det känns trist att inte ha kvar den ring som Daniel friade med men denna är minst lika fin. Så fort jag hämtat ut den skall ni få se. 

 

Förra året fotograferade jag Theodor i en söt tomtedräk, han var ynka sju månader och satt mest still där jag placerade honom. I går var det dags igen men denna gång som en nisse. Jisses vilken match det var att få honom att behålla tomteluvan på, att inte slita av sig sockorna men framförallt att låta dekorationen ligga. Jag älskar när det är liv och glädje i bilderna och det tycker jag att vi lyckades fånga. Vi passade även på att ta julbilder tillsammans med bästa vännerna. Dessa tre sprider så otroligt mycket energi och man kan verkligen se hur de lockar fram varandras busiga sidor. 

 

 

 

 

 

Idag har jag varit fruktansvärt trött. Theodor kom in till oss i natt och har utdelat några mindre sköna sparkar i sömnen. Sparkarna plus det ständiga kisseriet har resulterat i alldeles för lite sömn och till råga på det vaknade han strax efter 06. Theodor vill 4/5 gånger äta frukost direkt när han vaknar så att ligga kvar och dra sig i någon minut finns inte. Sagt och gjort åt vi en lång frukost, tog ett bad (som slutade med att Theodor tappade humöret då bilarna inte ville samarbeta) och lekte en stund inne i hans rum innan vi for till förskolan. Vi kan ha haft den bästa lämningen idag sedan Theodor började. En puss och en kram utdelades innan han vinkade iväg sin mamma. ÄNTLIGEN känns allt så rätt. Pedagogerna är underbara, miljön toppen och barnen trivs tillsammans.

 

Timmarna mellan hämtning och lämning har jag försökt återhämta mig fysiskt. När min kropp skriker efter vila gör jag oftast tvärtemot och går ut på en långpromenad, storstädar eller startar något annat projekt. Idag har jag hängt i bästis soffa hela dagen och blivit serverad mat. Jag har betett mig som ett riktigt preggo med andra ord haha. Efter hämtning följde Jenny, Jonathan och Maximilian med oss hem och stannade på middag. Theodor körde runt på sin fyrhjuling med Maximilian i knät. Dessa killar har något speciellt för varandra. De känns mer som bröder än kusiner. Älskade små. 

 

Idag är det världsprematurdagen och vi tänker extra på alla de små hjältar som kämpar runt om i världen. Jag och magen klär oss i lila för att visa vårt stöd och uppmärksamma denna dag. Min lillasyster är född i vecka 32, en stark kämpe redan från början som länge låg på sjukhus. Idag, 8 år senare, är hon en livlig och frisk tjej med stark vilja. Precis som vilken 8 åring som helst. 

 

 

Jag måste ha den ultimata oturen när det kommer till min förlovningsring. Den 13 februari 2015 gick Daniel ned på knä och i sin hand höll han i min drömring. En ring som kom att betyda väldigt mycket för mig, inte bara för att det är min förlovningsring, utan för att han valt den alldeles själv. Många tjejer väljer ut sina ringar men Daniel kan min smak. Efter några månader upptäcker jag att en diamant lossnat och jag fick en ny ring på garantin. Idag upptäcker jag ÄNNU en gång att en diamant lossnat från ringen! I morgon åker jag och lämnar in ringen för andra gången på mindre än ett år. Jag vill inte välja en ny ring (för liknande summa) då denna betyder väldigt mycket men detta känns för mig ohållbart. Jag avskyr tanken på att gå utan ring i ca två veckor.

 

I lördags fyllde min fina vän Evangelina 24 år. Detta firades med en kombinerad babyshower/födelsedagsbrunch, givetvis var det ordnat som en överraskning. Evangelinas mamma hade ordnat allt så fint och det smakade himmelskt. Jag, mamma och Jenny köpte en gemensam födelsedagspresent, ansiktsprodukter från Rituals, och en gemensam present till prinsessan som har beräknat födelsedatum den 18 januari, rosett, en ljuvlig klänning från how to kiss a frog och en kanin från Maileg. 

 

Mätta och belåtna hämtade jag och Theodor upp Daniel och for till Mall of scandinavia tillsammans med Mika, Lisette, lilla Juni och Josephine. Vi var definitivt inte ensamma men jag ville så gärna se utbudet av butikerna och när hetsen lugnat ned sig längtar jag efter att få strosa runt bland många av mina favoriter. Kvällen avslutades med samma gäng plus Jonas och Tuva framför Sverige matchen och med alldeles för mycket snacks (om det nu är möjligt hehe). 

 

 

Jag är nyligen hemkommen från en minst sagt BLÖT och MÖRK promenad. Klockan har slagit halv fem och jag kan inte annat än att se gatlyktorna utanför köksfönstret. Nu är det höst på riktigt! Förmiddagen har spenderats i parken med Theodor och eftermiddagen tillsammans med min syster och Johanna. Min plan var att ta ned Theodors bebiskläder från vinden och boa inför lillasysters ankomst men en fika i höstrusket är alltid trevligt. 

Snart ska familjen gå över till Max och Linnea på middag och Idolkväll. Hemmagjord pizza och snacks är precis vad denna gravida kropp skriker efter. 

 

Gårdagen gick av bara farten och jag fick mycket gjort innan det var dags att hämta på förskolan. Eftersom att Theodor är hemma på fredagar känns torsdagar alltid lite speciella och en helgkänsla smyger sig på. Efter förskolan åkte vi direkt till Kungsängens Kulturhus och lekte bland böcker och sjöng med gosedjur innan pappa Daniel hämtade upp oss. Givetvis lyckades vår biltokiga kille finna en mini-motorcykel i en stor bokhög som han, till sin lycka, sprang runt med.

Med en flaska mousserande (alkoholfritt) och pizza åkte vi hem till Evangelina och Tobias för att skåla för det blivande grannskapet. I februari flyttar min absolut äldsta vän med familj bara två minuter bort från oss.